i bilen genom ett decemberljummet stockholm

i söndags berättade min mormor om hur hon brukade besöka sin egen mormor så gott som varje kväll när hon var liten. ofta var även hennes bror och pappa och mamma där och alla pratade och umgicks. men ibland var det bara hon. då brukade familjen skicka hunden Rex för att hämta henne så hon skulle slippa gå hem själv. hunden kunde öppna dörrar med sin tass och hunden förde henne säker hem genom byn. när de gick förbi den gamla kvinnans hus, som hon var rädd för, gick de alltid över till den säkra sidan av gatan. och snön låg isklar och hård som aldrig här i stockholm. och hon mindes hur det glittrat av krisaller.